Micaela Sundberg

Avslutade serier som jag följt klart:

För några dagar sedan utmanade jag mig själv. Att ta en riktigt lång promenerad med Leo ändå från Vaggeryd till Skillingaryd och det gjorde jag i torsdags. Jag har gjort det förut många gånger under somrarna, men då cyklade jag. Den här gången provade jag med att gå. Men tyvärr lyckades jag inte ta mig dit, bara halvvägs.

Men eftersom det är ju en utmaning, så kommer jag inte att ge med mig förrän jag lyckas! Nästa försök skulle ske imorgon eller på söndag, men jag ändrade mig. Det blir i nästa vecka istället, nån gång under veckan ;)

Här har ni mitt resultat på bilden från i torsdags (den blå vägen har jag gått från den första röda): promeneraden blev en timme och femtioåtta minuter, 13,46 km och 13 545 steg! Duktigt va!? ;)

 

 

Det var en gång en polis som jäklades med en arresterad snubbe.
- Jag ställer dig en gåta, sa polisen. Klarar du den så släpper jag dig fri. Förstått?
- Ja.
- Vad är det som har 4 hjul och rullar?
- Lätt! Det är en bil, svarade skurken.
- Jo, men du svarade inte rätt, för du sa inte om det var en Audi eller Volvo. Vi tar en till. Vad är det som har 2 hjul och rullar?
- En motorcykel?
- Njaaaa... Du sa aldrig om det var en Yamaha eller Honda.
- Men shit, suckade skurken. Okej, här har du en gåta av mig. Vad är det som går runt på gatan och säljer sig?
- Haha lätt!, skrattade polisen. Det är en hora.
- Jo, men du sa aldrig om det var din mamma eller din fru.

 

HAHAHAHAHAHAAHHAHAHAHA!!! x'D

Fru Johanssons diskmaskin gick sönder och hon tog kontakt med en servicefirma, som lovade skicka en tekniker nästa förmiddag. Fru Johansson hade avtalat ett möte samma förmiddag och instruerade därför teknikern:
- Nyckeln ligger under dörrmattan. Laga diskmaskinen och lägg fakturan på bordet. Ni behöver inte vara rädd för hunden, han kommer inte att röra er. Men tala absolut inte med papegojan!
När teknikern anlände dagen efter, fann han nyckeln under dörrmattan, öppnade dörren och stod öga mot öga med den största och mest skräckinjagande hund han någonsin hade sett. Hunden var dock genomsnäll och tittade lugnt på, medan teknikern lagade diskmaskinen. Papegojan däremot kastade nötter på honom, skrek, skällde och överöste honom med obsceniteter. Till slut kunde teknikern inte bärga sig längre och röt åt papegojan:
- Håll käften, din fula, jävla kråka!
Då svarade papegojan:
- Hugg, Karo!!!

 

HAHAHAHA JAG DÖR! x'D

Jag ser att jag har fått några nya läsare av att döma att mina unika besökare har ökat med några. Hoppas detta stämmer och inte nån lögn. I så fall är det roligt att ni hittade hit! :D

Ni kanske inte vet detta ännu. Jag är döv och jag säger detta för jag vet att det finns många hörande som brukar bli intresserade när de får höra att en är döv så att de överröser en med en massa frågor.

Därför tänker jag ha en frågestund här (det är ett tag sedan!) så att ni, anonym eller ej, kan få fråga vad ni vill om dövhet och då kan ni gärna passa på att ställa andra frågor också för att lära känna mig lite! Det kan vara om vad som helst. Mitt liv, min familj, vad jag älskar, vad jag inte älskar, favoritfilm och så vidare. Fråga bara på! Jag avslutar frågestunden när jag känner att det räcker med frågor! ;) bilden lånad från här.

Jag vill bara säga att jag nu äntligen har fått tillbaka motivation till att fortsätta att skriva på min novell Love is Beautiful! Det är på tiden för comeback nu efter den långa pausen! Jag har bytt till en ny design och jag har även redan skrivit halva kapitel 8 nu nyss också, så förhoppningsvis kommer det upp imorgon kväll! Kika in! Det finns en liten sneak peek ur kapitel där nu eller läs på bilden om ni kan läsa där ;)

Fyra jobb jag haft:
Har aldrig haft ett jobb.
 
Fyra filmer jag kan se om och om igen:
Titanic
The Twilight Saga
The Last Song
Sweet Home Alabama
 
Fyra ställen jag bott på:
Vaggeryd
Vänersborg
Örebro
--------
 
Fyra TV-program jag älskar att titta på:
One Tree Hill
Hart of Dixie
Supernatural
The Vampire Diaries
 
Fyra platser jag har semestrat på:
Mallorca
Menorca
Sardinien
Danmark
 
Fyra webbsidor jag besöker dagligen:
Facebook
Bloglovin
Blogg
Youtube
 
Fyra favorit-maträtter:
Tacos
Kinamat
Spaghetti med köttfärssås
Lasagne
 
Fyra ställen jag vill åka till:
London
New York
Paris
Bahamas

Visste ni att en gång under påsken när jag var runt 8-10 år gammal så ville jag verkligen ha en seriebok med Lady & Lufsen 2 för 30 spänn i affären, men mamma vägrade att köpa mig den - så då klädde jag mig ut till en kärring och gick runt i grannområdet och tiggde efter pengar?

Det var många som tittade ut genom fönstret och råglodde på mig när jag tiggde pengarna! Ja, jag vet att jag var verkligen galen! Nu när jag tänker tillbaka, så tänker jag bara "Gud vad pinsamt! Vad sjutton höll jag på med, egentligen!?" haha! :D

Som jag sa i dag 4, så är det Deb som jag alltid har gillat minst! Så jag säger därför Deb. Ibland gillar jag henne, ibland inte. Det varierar hela tiden. Men om ni vill veta så finns det stunderna som jag då VERKLIGEN hatar henne är i säsong 2 och 4!

 

Det här är ju nästan till och med svårare än förra! Jag gillar alla på olika sätt! Och då snackar jag om Peyton, Brooke, Haley och Karen. Och nej, jag utesluter Deb då jag aldrig riktigt har gillat henne faktiskt. Det var först då som hon slutade knarka på riktigt som jag började tycka om henne - vilket var i slutet av säsong 4. Men ja, nu till min favorit kvinnliga karaktär...

 

Jag får nog säga Brooke. Varför? För att hon är den som har utvecklats mest. I början fick jag intrycket av att hon var väldigt ytlig och lösaktig och att hon bara älskade pojkar, pojkar och pojkar. Men ju längre vi lärde känna henne, desto mer insåg jag att hon var så mycket mer än så. Hon var inte alls ytlig. Hon visade sig vara tuff och ha känslor.

Hon har gått igenom så mycket, för mycket - hon har blivit sårad många gånger, hon har dejtat fel killar, hon har blivit sviken av sin bästa vän två gånger, hon har blivit bedragen tre gånger, hon har blivit grovt misshandlad och rånad, hon har nästan dött, hon har förlorat sitt företag, hon har blivit gripen för bedgeräri, hon har fått veta att hon aldrig kan bli gravid, hennes föräldrar har aldrig brytt sig om henne under hela barndomen och istället gett henne bara massor av pengar, hon har tagit hand om ett fosterbarn Sam men sedan förlorat henne till biologiska mamman och massor, massor mer. Men ändå är hon fortfarande stark och stannar kvar på fötterna trots allt som hänt på vägen.

Och till slut, nio säsonger senare - hon har äntligen allt som hon förtjänar och som hon har velat ha så länge. Hon fick sitt företag tillbaka, hon fick sina föräldrar att älska henne och finnas för henne (mamman i slutet av säsong 6 medan pappan i slutet av säsong 9), hon gifte sig med Julian (säsong 8) och mot alla odds blev hon gravid med deras tvillingspojkar (säsong 8).

Slutsats: Brooke Penelope Davis är en vacker, jordnära, underbar, lojal, fantastisk, omtänksam och snäll tjej som månar om alla hon älskar. Hon låter alltid andra gå före sig själv, så mycket bryr hon sig om att alla ska ha det bra. Och hon står upp för att tjejer inte ska gå till size 0. Och hon är en fantastisk mamma! :)

 

Ett enda favoritögonblick när det finns SÅ många bra ögonblick!? Jag får väl säga detta ögonblicket (gifs ovanför) från första säsongsfinalen. Mycket för att detta var första gången som man fick höra ordet "One Tree Hill" som serien ju heter. "There is only one Tree Hill. And it's your home." Det var Moira Kelly, som spelar mamman Karen till Lucas, som fick äran att säga det! ;)

 

Mitt favoritavsnitt, hmm... väldigt, väldigt svårt ju då det finns så många bra avsnitt! Men måste jag, så. Mitt val står mellan 1x01, 3x16, 3x18, 9x11 och 9x13.

 

Jag får säga 9x11 som är bland de bästa avsnitten jag nånsin sett! Eller kanske, bästa avsnitt nånsin! Ett helt tårfyllt avsnitt som handlar om att ta farväl av Dan Scott. När jag väl äntligen tycker om honom i säsong 9, så dör han efter att ha räddat Nathan från kidnapparna. Det är bara så ledsamt att hans liv är tvungen att ta slut på det sättet när han och Nathan precis äntligen har börjat komma närmare varandra efter han har räddat honom trots att det bara varar i ett par timmar!

Och han får ett så otroligt fin avslut med sin storebror Keith som han även har skjutit tills döds i 3x16! Det har alltid varit konflikt mellan de två. Så när Keith kommer för att ta med Dan till himlen efter att han har dött, passar de på att ta ett snack innan om allt som hänt på vägen. Keith säger till Dan hur stolt han är över honom, de förlåter varandra och säger att de älskar varandra. Och sen att se de två stå där och titta på när hela familjen - Nathan, Haley, Jamie, Lydia och Deb - tar farväl av Dan som nu ligger död på sjukhussängen och då säger Keith "Där ser du. Saker blir ju bättre i slutändan." och Dan bara ler av att se sig själv och hela familjen. Åh, ett så perfekt avslut! Dan kunde inte ha fått ett bättre avslut än så! Och sen att se de två gå mot ljuset tillsammans och då säger de så här:

 

Dan: "I know where you're going, but what if me?"

Keith: "Don't worry, little brother. You're my plus one."

Som är mitt favoritcitat i hela avsnittet. Så, så, så perfekt! Och kolla videon ovanför! Även ni som inte tittar på serien, se den ändå snälla!!!! ♥

 

 

Min kompis Ida, som är en av de bästa människorna på jorden, har skaffat sig en blogg för nån vecka sedan. Vi har delat miljontals ögonblick sen vi blev vänner för fem år sedan - båda lycka, glädje, skratt, leenden, tårar - och hon har alltid funnit där för mig. Även när jag är besvärlig eller jobbig eller tråkig eller irriterande eller har gjort nåt dumt, så finns hon kvar ändå. En sann vän helt enkelt. Hon är en av mina bästa vänner. Jag VET att vi kommer att hålla vår vänskap vid liv för resten av livet även om vi en dag plötsligt bor väldigt långt ifrån varandra eller har arbete och inte kan träffas lika ofta eller har skaffat oss en varsin familj. För en sak vet jag helt säkert - henne vill jag alltid ha kvar i mitt liv oavsett, vår vänskap kommer aldrig vara förlorad! ♥

Besök hennes blogg här! Hon skriver om allt - hennes vardag, hennes hund Katti (hon är storasyster till Leo - Katti från första kull och Leo från andra kull), djurliv, foto, matlagning och så. Läsvärt! :)

Sofia har ställt frågan på sin blogg som fick mig att vilja att fråga er också! Be honest! Om du var hörande och plötsligt tvingas att välja att bli antagligen döv eller blind, vad skulle du välja? Och varför? ;)

Favoritsäsong? Hmm... ganska svårt då varje säsong är så bra på olika sätt, även säsongerna 7-9 utan Lucas och Peyton är också så bra! För att inte vara tråkig och välja säsong 1, som ju alltid kommer att vara bäst, så står mitt val mellan säsong 8 och 9 nu. Det är ett väldigt jämnt val för jag gillar båda lika mycket! Det gör det bara svårare att välja. Men måste jag välja, så... låt mig fundera! ;)

 

(12 minuter senare)

 

Efter många men, beslutade jag mig slutligen. Jag säger säsong 9! Jag minns att när innan säsong 9 hade premiär i USA, så såg jag trailern för säsong 9 och jag blev jättebesviken. Det var för mycket, allt jag tänkte var "Mord, kidnappning, slagsmål och annat, som syntes i trailern, under den allra sista säsongen!? Bara dåliga saker som händer under en SISTA säsong? Hur tänker Schwahn?"

Jag trodde aldrig att Mark Schwahn skulle gå så långt, att han skulle göra så mot oss fans. Of course skulle jag kolla ändå, det är ju den serien jag har följt från allra början! Så varför skulle jag bara sluta så där när det var en sista säsong på endast 13 avsnitt?

MEN då kom premiären av säsong 9 och jag kollade och jag blev fullständigt överraskad! Verkligen, verkligen överraskad! Jag älskade det fullkomligt! Ju flera avsnitt gick, desto mer förstod jag trailern. Det var så mycket som hänt under säsong 9 och trots båda-Nathan-och-Xavier-tragedin var det mycket humor med jämna mellanrum också. Schwahn hade gjort ett så otroligt bra jobb med säsong 9! Det var mycket drama och jag var inte besviken på ett endast avsnitt! Överhuvudtaget! ;)

Och så var det också först i säsong 9 som jag verkligen började tycka om Dan på riktigt. Han hade ju varit en hemsk skurk under alla säsonger. Jag trodde aldrig att jag skulle gråta så mycket under hans sista avsnitt! Ni fans fattar vilket avsnitt jag snackar om. Jag verkligen skakade, grät och var helt förstörd. Men han fick ett helt perfekt avslut!

Och så kom ju Chris Keller tillbaka också i säsong 9. Sist vi såg honom var i säsong 4. Jag blev jätteglad, jag har ju alltid gillat honom. Förutom när han förstörde Nathan och Haley i säsong 2 förstås! Men hur som helst, han är så jävla rolig och han pratar i tredje person! Jag skrattar åt allt han säger/gör, hur han beter sig ibland och annat mer. Därför var jag jätteglad att han kom tillbaka i hela säsong 9. Det var det bästa Mark Schwahn hade gjort i säsong 9!

Och det finns massor mer till varför säsong 9 är min favorit, men jag orkar inte skriva ner allt. Men ja... allt det som jag har skrivit är varför jag älskar säsong 9. För att sammanfatta: säsong 9 är fullt av mycket drama, humor och tragedier med ett perfekt, perfekt serieavslut! ♥

 

HAR DU?
Folköl i kylen: Nej.
Något husdjur: Ja, en egen hund.
Någon favoriträtt: Tacos.
Puder på dig: Nej, har det aldrig.
Några framtidsplaner: Ja, men det kräver pengar för det så det kommer att dröja lite innan jag kan göra det.
Någon sjukdom: Nej.
Gymkort: Nej.
En homosexuell kompis: Nej, jag tror inte det.
Duschat idag: Ja.
Någon kompis som snarkar: Ingen aning.
Någon vän som spelar i ett band: Nej.
Några mvg:n: Va?
Någon som förstår dig: Ja.
Något beroende: Ja. Typ godis.
Fikat idag: Nej.
Nagellack: Ja, jag har neongrön.
Någon vän som bor i ett annat land: Nej.

VEM?
Avskyr du: Nej.
Delar du mest minnen med: Mina närmaste vänner, ni vet vilka ni är.
Längtar du mest efter: Ida och Therese.
Stör du dig på: Ingen.
Gosar du med: Ingen pojkvän :(
Lagar mat: Båda pappa och mamma.
Diskar: Ingen för vi har diskmaskin ;)

VILKEN?
Tidning läser du: Solo, Hänt Bild, Frida osv.
Buss åker du oftast: Jag åker inte buss nu längre. Arbetslös ju! ;)
Dag fyller du år: 28 augusti.
Årstid föredrar du: Höst.
Stad är du uppväxt i: Vaggeryd.

VAD?
Gör du nu: Sitter vid datorn.
Gör dig till en bra människa: Jag är snäll, omtänksam och bryr mig om alla.
Gör dig till en dålig människa: Jag är inte så bra på att trösta nån när denna är ledsen, så jag antar att det gör mig till en dålig människa? xD
Vill du arbeta med: Barn, djur eller ålderhem.
Är roligast just nu: Prison Break just nu då jag har maraton, haha.
Har du på dig nu: Mjuksbyxor och t-shirt.
Har du för smink idag: Inget, jag använder det alltmer sällan nu.
Äger du för skor: Just nu använder jag vinterskor.
Har du för storlek i skor: Det varierar från 36 till 39, det beror ju på vad för typ av skor jag har på mig.
Läser du för bok: "Femtio nyanser av honom".
Ska du göra nu: Ska kolla på det senaste avsnittet av Revolution nu med bland annat Billy Burke i huvudrollen.

 

Jag saknar One Tree Hill så mycket så att ord inte räcker till för att beskriva det - överhuvudtaget! Jag kan än idag fortfarande inte fatta att den tog slut i våras. Det har gått 241 dagar nu sen det allra sista avsnittet, men det känns som det var igår! Jag saknar avsnitten och allt som kom med så mycket - känslan, förväntningarna, längtan, tårarna, skratten, allt. Vi får aldrig mer får ett nytt avsnitt att längta efter, vi får aldrig mer följa gänget och vi får aldrig mer dela leende, skratt, glädje, sorg, tårar, kärlek, drama och allt med dessa underbara karaktärerna! Men jag tröstar mig med att jag har alla säsonger på dvd så att jag kan titta på den igen och igen när som helst jag vill! Den kommer alltid att ha en speciell plats i mitt hjärta! ♥